Strikta skolregler minskar den sociala snedrekryteringen

Dick Erixon skriver om något som jag finner mycket tänkvärt, nämligen att slapphet och brist på krav från skolans sida kan leda till ökad social snedrekrytering. En slapp skolmiljö med brist på tydliga regler och ramar kan skapa en otydlig och förvirrande studiemiljö som inte främjar gott lärande, och det blir då de elever som har stöd hemifrån, i form av utbildade och engagerade föräldrar, som klarar sig bäst. De får alltså det stöd och de ramar som skolan egentligen skulle ha gett. Det stöd och de ramar som också barn från studieovana familjer hade behövt.

Jag önskar inte gamla tiders skola tillbaka, med aga, skamvrå elever skrämda till lydnad, men jag tror att klara och rättvisa regler främjar tydliga ramar och därmed en lugn och god studiemiljö. Se för övrigt Ekots program Hårda skolregler ger goda resultat där man rapporterar från en engelsk skola där elevernas resultat kraftigt förbättrats tack vare skolans nya, strängare regler. Och eleverna är positiva.

Höger, vänster eller mitt emellan

När jag läser Blogges översiktliga genomgång över alliansregeringens år vid makten blir jag, som så många gånger tidigare, påmind om att jag – troligtvis likt de flesta andra väljare – inte kan finna mig klart tillrätta på vare sig den högra eller den vänstra planhalvan av det politiska spektrat. Mina politiska åsikter är helt enkelt något spridda; en mix av social omtänksamhet och ordning och reda.

Å ena sidan hyser jag en del åsikter och värderingar som traditionellt brukar tillskrivas högern:

• Högre krav på lärare och elever, samt mer ordning i skolan.
• En rejäl ökning av antalet poliser.
• En restriktiv skatte- och utgiftspolitik.
• Förenklingar för (speciellt de små) företagen. Exempelvis en uppluckring av LAS.
• Liberalt vurmande för den personliga integriteten.
• Legalisering av prostitution.
• Legalisering av aktiv dödshjälp.
• En ickerestriktiv pornografilagstiftning tror jag också passar in här.

Kort sagt, en politik som närmast kan liknas vid det intryck man får av en snabb genomläsning av en typisk lärobok i nationalekonomi, med en lätt föraktfull osentimental syn på de svaga. Folk skall få ta ansvar för sina egna liv.

Å andra sidan hyser jag också några åsikter som brukar återfinnas till vänster på skalan:

• Minskade inkomstklyftor.
• Eventuellt ökade regleringar av företagen.
• En boendepolitik ämnad att minska segregationen.
• Tvingande folkhälsofrämjande åtgärder, såsom förbud mot droger samt en restriktiv tobak- och alkoholpolitik.

En kraftigt skärpt och upprioriterad miljöpolitik tror jag också kan passa in här (eller också ligger miljöperspektivet utanför den traditionella blockpolitiken).

Kort sagt en politik som styr mer med hjärtat än med grundboken i ekonomi, och som ibland faktiskt inte anser att den enskilde individen fritt skall få bestämma vilket gift den skall få stoppa i sig.

Kanhända är jag helt enkelt något för pragmatisk för att vilja gömma mig bakom någon specifik ideologi; liberalism, socialism etc. Jag tror inte att något visst tankesätt, likt en naturlag, kan styra alla de politiska beslut som skall tas i ett samhälle, utan jag tror man kan tillåta sig att vara något mer flexibel.

Nyhet: Dödligt våld kan vara dödligt

Jag förstår faktiskt inte hur det kan velas så med stenkastande ”demonstranter”, var än de sticker upp sin fula nuna. Nu senast i de kravaller i Grekland som media nu rapporterat om i en dryg vecka.Istället för att kraftfullt fördöma dem hörs mest vaga beklaganden och hänvisningar till att kravallernas omedelbara orsak står att finna i det faktum att en ”demonstrant” skjöts till döds av polis. Att polisen skjöt i nödvärn då en grupp stenkastande ungdomar anföll dem, och att en teknisk undersökning visat att kular dessutom var en rikoschett, nämns endast i förbigående. Detta gör mig högeligen irriterad.

Att demonstrera är en rättighet i en demokrati – att använda grovt våld är det inte. Fråga vilken medicinskt kunnig person som helst så är jag övertygad om att de kan bekräfta att stenkastande kan vara direkt livsfarligt. Att kasta gatsten är i mina ögon detsamma som att i brått våld skjuta med ett vapen. En enda gatsten kan orsaka grov kroppsskada, invaliditet och till och med döden. Samt oro och sorg för den drabbades närstående.

Jag har ingenting till övers för den här sortens ”demonstranter”. Att förstöra, stjäla, misshandla och försöka ha ihjäl andra människor är förkastligt. De är brottslingar, och skall ses som och behandlas som sådana.